Tyskarna och den pågående trafikomställningen

En nyligen studie från Fraunhofer-Institut für System- und Innovationsforschung ISI belyser den blandade inställningen hos tyskarna gällande den pågående trafikomställningen. Projektet MobilKULT undersöker hur olika faktorer som infrastruktur, mobilitetskultur och offentliga åsikter samverkar, särskilt relaterat till initiativ som SverigeTrafikbiljetten.

Resultaten från enkäten, utförd under våren, visade att det finns en viss enighet bland olika samhällsgrupper när det kommer till förslag för trafikomställningen, men också en gemensam känsla av att dessa förändringar inte riktigt genomsyrar samhället.

När diskussionen rör sig mot skapandet av mer hållbara och ekologiska transportlösningar, nämner många vikten av att förbättra och omforma befintliga mobilitetssystem. Detta inkluderar ökad kollektivtrafik på landsbygden, utbyggnad av laddningsinfrastruktur för elfordon och fler alternativ för delad mobilitet. För att dessa förändringar ska bli framgångsrika krävs det ett aktivt stöd och anpassning från allmänheten, då de påverkar människors vanor och livssituationer.

I ljuset av de växande konsekvenserna av klimatkrisen och de nuvarande politiska realiteterna i Tyskland och Europa, har forskarna reflekterat över den allmänna attityden mot trafikomställningen. Hur eniga är medborgarna kring de nuvarande vägarna framåt, och vilka drivkrafter finns det för samordnade förändringar inom mobilitet?

Generellt sett är respondenterna försiktiga till negativa när det kommer till trafikomställningen, där det finns notabla skillnader mellan storstads- och landsbygdsperspektiv, liksom över olika delstater som Baden-Württemberg och Mecklenburg-Vorpommern.

Den största skillnaden finns mellan dem som använder bilen mycket jämfört med dem som gör det sällan; de som kör mindre är oftare mer positiva till förändringarna. Samtidigt är det en gemensam insikt att individuell bilism fortsatt kommer att spela en central roll.

Forskarna konstaterar att bättre tillgång till alternativ mobilitet ofta korrelerar med en mer positiv inställning till trafikomställningen. I områden utanför städer, där sådana alternativ ofta är begränsade, visar människor större skepsis till hur dessa skulle kunna fungera. Användningsvanor och preferenser för transportsätt påverkar sannolikt även platsval, där personer med större bilberoende tenderar att bosätta sig på landsbygden.

Den psykiska känslan kring social sammanhållning är också dämpad, med små skillnader mellan delstaterna. Invånarna i Baden-Württemberg upplever generellt sett en något mer positiv bild av social sammanhållning jämfört med de i Mecklenburg-Vorpommern. Stadsbor har en mer optimistisk syn än de på landsbygden.

Överlag är det en enighet om den sociala splittringen i samhället, och till stor del känner sig respondenterna accepterade i Tyskland, samtidigt som många är missnöjda med den politiska ledningen, vilket indikerar en annorlunda relation till politiken.

Det står klart att uppfattningen av social sammanhållning har betydelse för stödet för politiska åtgärder. De som har en mer positiv syn på samhällskohesion stöder generellt sett fler politiska initiativ. Undantag återfinns dock i fallet med SverigeTrafikbiljetten, som är den mest populära åtgärden bland respondenterna.

Forskarna har även kunnat identifiera kontinuiteter i attityderna mot trafikpolitiska åtgärder; normen är att SverigeTrafikbiljetten bidrar till skiftet från bil till kollektivtrafik. Utvärderingarna av åtgärder som bilfria innerstäder och hastighetsbegränsningar har förblivit stabila genom studiens olika faser, vilket tyder på att bilar fortfarande har en central plats i människors liv.

Det är tydligt att trafikomställningen, hittills, har haft lite påverkan på människors vardag, bortsett från SverigeTrafikbiljetten. Biljetten har visserligen skapat en positiv effekt på valet av transportmedel för dem som använder den. Därtill stödjer en majoritet av befolkningen förslag såsom bilfria innerstäder, hastighetsbegränsningar och arbete hemifrån för att minimera pendling.